2005-12-17

2005-12-17: Progressiva skatter for dummies

Allt fler ifrågasätter systemet med progressiva skatter, d.v.s. att de som tjänar mycket betalar större andel av sin inkomst i skatt än de som tjänar mindre. Man förespråkar istället s.k. "platt skatt", där man har samma procentsats för alla, ungefär som det "tionde" som man betalade till kyrkan under medeltiden (fast då var det givetvis bara de fattiga som betalade skatt ö.h.t.).
     Motargumentet är att de som tjänar mycket har råd att betala större andel. Den som känner sig förfördelad av det nuvarande systemet undrar då varför han (för det är oftast en han) ska betala så mycket mer till det gemensamma. Hans dagisplats, sjukvård och gatusopning kostar ju inte mer än någon annans.

Men låt oss räkna lite på hur verkligheten ser ut. I vårt exempel har vi en person, som vi kallar Rik och som tjänar 30000 kr/månad, och en person, Fattig, som tjänar 20000 kr/månad. Låt oss säga att de fasta kostnader som varje person i vårt exempelsamhälle har för att kunna leva ett normalt liv ligger på 10000 kr/månad (denna summa påverkas inte av att Rik antagligen har valt att bo i en dyrare bostad och äta dyrare mat - dessa kostnader är valfria). Då har Rik 20000 kvar och Fattig har 10000. Det är detta som är deras verkliga inkomster, eftersom kostnaderna på 10000 är obligatoriska. Om vi nu vill att varje person ska betala hälften av sin inkomst till det gemensamma blir det 10000 för Rik och 5000 för Fattig. Av deras ursprungliga inkomster motsvarar det 33% för Rik och 25% för Fattig och vi finner att det är naturligt att ha en progressiv skatteskala.
     Notera att summorna bara är exempel och inte återspeglar hur verkligheten ser ut, vilket betyder att de procentsatser som vi har kommit fram till inte säger något om hur hög skatten bör vara i verkligheten. Det enda vi kan konstatera är att i ett samhälle där en del av ens inkomst går till nödvändiga fasta kostnader är det mest rättvist att ha progressiva skatter. För att "platt skatt" ska vara rättvis måste man minska de fasta kostnaderna till noll, vilket antagligen innebär att man inför någon form av medborgarlön.

Nyckelord: 2005-12-17

2005-12-17: Varför vi firar jul

Vid den här tiden på året frågar sig många varför så många människor egentligen firar jul. Förslagen varierar från firandet av Jesus* födelse till träffandet av släkten till erhållandet av julklappar. Det enda de flesta verkar vara ense om är att det borde vara Jesus som stod i centrum.
     Om jag ska säga vad jag tycker, så är anledningen till att vi firar jul att vi vill träffa våra släktingar under trevliga och festliga former. Trevligheten och festligheten förstärks av den traditionella julklappsutdelningen. Anledningen till att vi firar jul just nu är den samma som folk i alla tider har firat runt denna tid på året, nämligen att årets mörkaste dag, vintersolståndet, representerar en vändpunkt.
     Jorden, liksom de flesta andra planeter, rör sig ju på ett sådant sätt att olika delar av planeten belyses av olika mycket solljus under olika delar av året. På så sätt uppstår årstider och med dessa följer att det finns en viss dag som är ljusast, sommarsolståndet, och en som är mörkast, vintersolståndet.
     Vi firar helt enkelt att ljuset är på väg tillbaka. För länge sedan var man kanske glad över att Solen hade valt att inte överge människan helt och nu för tiden är vi väl närmast glada över att vi har klarat oss igenom ungefär halva den mörka årstiden. Antagligen är det den symboliska kopplingen till ljusets återkomst som är anledningen till att de kristna valde att kidnappa just vintersolståndsfirandet till att fira sin frälsares födelse.
     Hur som helst är det tur att julen finns. Annars hade vintern varit mycket mörkare och svårare att uthärda.

*Så länge det inte heter "Magnu födelse" eller "Marku födelse" kan man knappast kräva att folk ska kalla det "Jesu födelse".

Nyckelord:

Copyright © 2005-2008 Björn Andersson,