2008-03-22

2008-03-22: Svenska datatermgruppen

Svenska datatermgruppen beskriver sig själv som "brett sammansatt grupp med företrädare för bl.a. språkvården, dagspressen, etermedier, högskolor, branschpressen och företag inom databranschen". De har också en lista över de organisationer och företag som är företrädda på sin hemsida. Det är faktiskt en ganska bred blandning av folk från massmedia, universitet och högskolor, IT-företag och några rena språkintressenter.
     Med en sådan sammansättning kunde man kanske vänta sig ett gott arbete och användbara rekommendationer. Man förväntar sig väl en användbar lista som folk som inte är så insatta i branschen kan konsultera för att bevandra sig i datafolkets fikonspråk. Som grundkrav hade i alla fall jag att man inte förvirrar människor eller lurar dem att göra bort sig genom att använda ord fel.
     Ingen av dessa förhoppningar uppfylls dock av datatermgruppens ordlista. Med belysande exempel ska jag här visa vad det är man får.

För det första får man en stor mängd självklarheter. "Agent" används i betydelsen "agent", "demon" betyder "daemon", editor betyder "editor" och så vidare.

För det andra får man några helt nypåhittade ord som ingen tidigare har hört talas om.
     Ett bra exempel på detta är ordlistans allra första ord, "adressikon, adressymbol", som rekommenderas istället för det etablerade "favikon" (den lilla ikon som syns före texten i webbläsarens adressfält). Om man kallar den "adressikon" kan det hända att man blir förstådd, men den som säger "adressymbol" kommer alltid att bli tvungen att förklara sig och kommer med största sannolikhet mötas av reaktionen "Jaså, du menar favikonen! Varför sa du inte det?".
     Ett annat exempel är "extrafönster". Vad sjutton betyder det? frågar man sig tills man läser vidare och får reda på att det är popup-fönster de menar.
     Och vad tusan är "fast program" för något? Eller "jokertecken"? Eller ett "spökprogram"? Jag är också säker på att många skulle ha svårt att peka ut en "klammerparentes" eller en "spetsparentes" på sitt tangentbord. Försök gärna! Jag tror att ni redan har era gissningar klara för er, så jag kan väl direkt avslöja att båda två är ord för det som i dagligt tal går under beteckningen "krullparentes".

För det tredje får man rekommendationer på tillkrånglade och onödigt långa uttryck.
     "Appletprogram" i betydelsen "applet" är ett bra exempel. Om rekommendationen vann gehör, vilket vi får hoppas att den inte gör, skulle ordet antagligen väldigt snabbt förkortas till "applet", eftersom det är kortare och lättare att säga samtidigt som det inte finns någon risk för missförstånd.
     Givetvis försöker man också tvinga oss att säga "snabel-a" när vi läser upp mailadresser. Jag antar att "at", som alla alltid har sagt i alla fall sedan jag började använda internet 1993, är för enkelt och smidigt. Fast egentligen är det nog bara för engelskt.

För det fjärde drabbas man av lite språkpolisbrutalitet och stavningsförenklingar på dagisnivå.
     De tydligaste exemplen är väl "mejl" och "tjatt". Man frågar sig varför det bara är låneord från engelska som misshandlas på detta sätt. Gamla franska ord som "orange" är det ingen som gör något åt.
     Sedan får man tydligen inte säga "ampersand" längre. Det har någon på datatermgruppen nämligen råkat höra är engelskt. Hugaligen, engelska ord kan vi ju inte ha! Av samma anledning bannlyses de utmärkta orden "default-värde", "wizard", "manual" och "backup". Efter en stund är det nästan så att man börjar undra var "pekdonet" och "vagnreturen" har tagit vägen. Får man verkligen säga "return" eller "enter"?

För det femte får man sig till livs en del ren dårskap.
     Mitt favoritexempel är deras namn på "-l" i kommandot "ls -l". Jag har ännu inte stött på någon som har kunnat gissa vad det heter. "Flagga" är det vanligaste svaret bland vana datoranvändare. Om man pressar dem kan de också tänka sig att kalla det "argument", "switch" eller "parameter". De brukar dock påpeka att "det heter ju faktiskt flagga". Datatermgruppen håller dock inte med. Vad är det då för perverst förslag de har? Ni kommer inte att tro det. Enligt Svenska datatermgruppen heter det... Håll i er nu! Det heter "väljare".
     Det finns en del andra exempel på hur man använder ord fel. "Inforuta" (om tooltip), "kaka" (med det tillhörande abominaget¹ "kakburk"), "kontantkort" (om cashkort) och "rulla" (om att scrolla) är några exempel. Det är också svårt att förstå varför man måste kalla switchen för en "växel" när det är okej att kalla hubben vid dess rätta namn.

Till datatermgruppens försvar måste jag dock nämna att de, under "data-, dator-", faktiskt "avråder bestämt" från att använda ordet "datan" i betydelsen "datorn". Dessutom använder de, under "artificiellt neuronnät", ordet "neuronerna", vilket tyder på att de förespråkar det vettiga "en neuron, den neuronen, flera neuroner, den där neuronerna" snarare än det som många förvirrade personer som inte litar på sin egen språkkänsla envisas med, nämligen "ett neuron, det neuronet, flera neuron, de där neuronen". Ni hör väl hur det skär i er språkkänsla? Det är ingen slump att det heter en elektron, en positron, en proton, en neutron, en prion och en vad-som-helst-on. Nåja, det var inte det jag skulle klaga på just nu. Det jag skulle komma fram till var att även en blind höna kan hitta korn. Grattis, Svenska datatermgruppen!

¹ Ja, jag använde ordet "abominage" bara för att reta anglofoberna. Ordet är bildat från engelskans "abomination".

Nyckelord:

Copyright © 2005-2008 Björn Andersson,